Nu har jag precis duschat. Har legat sjuk tisdag-onsdag så det var väldigt skönt! Nu ska jag strax åka och träffa lite vänner. Catcha up lite över en fika. Sen ska jag hem och förbereda inför morgondagen. Imorgon är det farfars begravning. Det blir bara familjen, vilket känns skönt. Så det blir en tuff dag imorgon, men tillsammans med familjen ska det gå bra.

 

I helgen ska jag ta det lugnt och försöka bli av med förkyldningen. Ska även baka bullar och massa kakor inför min födelsedag på tisdag!

 

Hoppas allt är bra med er!

 

Livet är inte alltid en dans på rosor ska ni veta. Det har jag fått smaka på de senaste veckorna. Jag önskar ibland att jag kunde skriva av mig allt här som pågår i livet, men det går ju inte..

Fredag den 5 september ringer det på mini mobil halv åtta på morgonen. Det där samtalet som jag har väntat på i över ett halvår. Det där samtalet som man fasar över men som man vet kommer komma. Det var min pappa som ringde och berättade att min farfar hade gott bort tidigt på morgonen. Ni behöver inte ens gissa att jag grät floder. Det var så väntat men det ta lika hårt för det. Han var den finaste människan jag någonsin har träffat. Han gav en alltid riktiga bamsekramar och en klapp på kinden.

Den fredagen var jag bara med mamma och Emma. Men på lördagen åkte jag och Emma ut till farmor. Min faster och kusiner (+kusinbarn) och pappa var också där. Även farfars bror och hans fru. När jag såg honom var det som att se farfar för 15 år sedan. Så himla lika! Vi umgicks hela eftermiddagen, fikade, åt middag, fikade igen. Pratade, grät, tröstade och bara var. Det var faktiskt riktigt skönt att bara umgås allihopa. Väldigt skönt.

Jag kommer sakna farfar resten av mitt liv. Men jag vet att vi kommer ses igen.  Nu får du ta igen med dina föräldrar, syskon och vänner; alla som har gått vidare. Vi ses sen farfar, och då ska du få höra min historia.

Vila i frid älskade farfar.

 

 

Ni kan ju gissa om jag hade ont i benen/fötterna på söndagen.. Men det sket jag i och följde med systrarna ut i skogen för att plock svamp. 4 timmar senare var min korg lika tom som när vi börjat.. Inge vidare med svamp alltså. Men väldigt skönt att gå i skogen ändå! 

Nu sitter jag på jobbet och väntar på taxin som kommer med flickan som jag har hand om. Idag ska vi vara på rehabiliteringen hela förmiddagen. Det ska bli spännande!